Arbetsrätt & arbetsmarknad

Nyligen har lagen om anställningsskydd genomgått förändringar som kommer att gynna Sverige. Tillsammans med det nya Huvudavtalet är syftet ökad flexibilitet och omställningsförmåga på arbetsmarknaden med fortsatt trygghet för såväl arbetsgivare som arbetstagare. Teknikföretagen var initiativtagare till reformen och följer dess utveckling för att säkerställa att syftet med reformen uppfylls.

Ett stort problem för företagsklimatet i Sverige är den kraftigt ökade regelbördan och onödigt komplicerade regelverk som påverkar företagandet i Sverige. Det är viktigt att regelbördan på arbetsrättens område inte är större i Sverige än i andra jämförbara länder.

Även om delar av arbetsrätten nyligen ändrades krävs ytterligare utveckling av regelverket. Företag behöver en förutsägbar arbetsrätt som gör det enklare att bedriva verksamhet på ett effektivt sätt, exempelvis genom att göra det mindre riskabelt att anställa.

När EU-lagstiftning införs ska undantagsmöjligheter nyttjas och överimplementering undvikas. Dessutom behöver svenska regler både reformeras och bli mindre omfattande när allt fler regler kommer från EU. Det kan ske genom en gedigen analys av lagförslagens konsekvenser för företagens konkurrenskraft och via samråd med industrin.

Den svenska modellens legitimitet förutsätter en hög organisationsgrad på såväl arbetsgivar- som arbetstagarsidan – i arbetsgivarorganisationer respektive fackförbund. Under lång tid har organisationsgraden på arbetsgivarsidan legat på stabilt höga nivåer medan den på arbetstagarsidan har sjunkit under de senaste årtiondena. Modellen kan därför till större del sägas bäras upp av arbetsgivare.

Det fackliga inflytandet genom medbestämmandelagen har bidragit till en samsyn i många viktiga frågor som rör arbetsplatserna och konflikterna mellan arbetsgivare och arbetstagare har minskat. Men dessa regler växte fram i en tid när förutsättningarna för företagen och de anställda såg helt annorlunda ut. Reglerna behöver nu anpassas till dagens förhållanden och bland annat ta hänsyn till den lägre fackliga organisationsgraden och företagens behov av effektiva processer.

Utmaningar och påfrestningar i EU-samarbetet saknas inte. Unionens utvidgning har resulterat i större skillnader mellan medlemsländernas ekonomiska utveckling och rättighetsskydd. EU har därför en ambitiös agenda inom många områden med potentiellt stora konsekvenser för den inre marknaden och unionens framtid. Det handlar bland annat om en arbetsmarknadspolitik som inte sätter konkurrenskraften i främsta rummet och som inte i tillräckligt stor utsträckning tar hänsyn till nationella förutsättningar.

De globala utmaningarna, i form av väpnade konflikter i EU:s närområde och ett accelererande handelskrig, illustrerar dock att många utmaningar måste lösas på EU-nivå. Det kan ske genom ett förnyat fokus på det som utgör grunden för EU-samarbetet, nämligen ekonomiskt samarbete med de fyra friheterna i fokus och konkurrenskraften i främsta rummet.

Reglera arbetsmarknaden smart – även på EU-nivå

De senaste årens lagstiftningsiver på arbetsmarknadsområdet har satt stor press på företagens förmåga att konkurrera globalt. Ett omtag krävs.

Medlemsstater och arbetsmarknadsparter behöver ges ett stort utrymme på det sociala området. EU-lagstiftning kan göras mer anpassningsbar genom nationell lag och kollektivavtal. Det kan till exempel ske genom att tillåta arbetsmarknadens parter att avvika från arbetsmarknadsdirektiv i kollektivavtal. På så vis säkerställs ett harmoniserat grundläggande rättighetsskydd parallellt som konkurrenskraften värnas.

Initiativ krävs även på det sociala området för att lindra den administrativa bördan för företag. EU måste göra verklighet av löftet om att minska rapporteringsskyldigheterna med 25 % även på det sociala området. Ambitionen om lagstiftningsprincipen en-in-en-ut måste verkställas i praktiken. Konsekvensanalyser och konkurrenskraftscheckar behöver även göras i samband med att ett lagförslag slutförhandlas – inte bara innan EU-kommissionen presenterar förslaget.

Underlätta tillgång till kompetens

EU måste göra mer för att underlätta rörligheten för arbetstagare inom unionen. Det gynnar såväl arbetstagares jobbmöjligheter som företags kompetensförsörjning. De administrativa hindren när företag skickar arbetstagare inom EU behöver undanröjas, exempelvis genom att undanta korta affärsresor från anmälningsskyldigheten enligt socialförsäkringsregelverket. Genom ett snabbt införande av ESSPASS kan dessutom arbetstagares socialförsäkringsstatus lättare förutses och nyttjas, vilket minskar osäkerheten vid gränsöverskridande arbete.

Tillgång till rätt kompetens är också helt avgörande för industrins möjlighet att växa och investera i Sverige och Europa. Teknikföretag uppger fortfarande att en av de störa verksamhetsutmaningarna är kompetensbristen. Det påverkar inte bara företagens verksamhet utan även möjligheten att klara den gröna och digitala omställningen. Därför krävs också en framåtsyftande inriktning för att locka kompetens och talang utanför EU genom att skapa smidigare processer för arbetstillstånd med kortare handläggningstider, med beaktande av nationella regelverk för arbetskraftsinvandring.